Page 43

Rajamme_vartijat_1-17

föra arbetet inom den utsatta tidsramen.    – I projektarbete finns inte utrym-me för folk som gör halvhjärtade insat-ser. För att kunna genomföra ett projekt är goda kommunikationskunskaper av yttersta vikt. Rent spel Ett typiskt projekt består av två parter: beställaren och leverantören. Båda har som mål att skapa en bra produkt. Upp-fattningen om vad som utgör en bra pro-dukt kan dock skilja sig.    Leverantören av produkten eller tjänsten har en egen projektorganisa-tion, egna mål och en egen förvaltning. Företaget strävar efter att uppfylla kun-dens önskemål, få bra referenser till sig själv och gå med vinst.    Som beställare har Gränsbevak-ningsväsendet egna mål och krav re-laterade till de operativa uppgifterna. Samordningen av leverantörens och beställarens mål och önskemål är en process i egen regi. Konflikter kan upp-stå till exempel om leverantören och be-ställaren har olika kvalitetskriterier för produkten eller olika uppfattningar om leveransens omfattning.    Projektledarna för båda parterna måste kunna lösa problem så att sam-arbetet flyter på även i fortsättningen. Holm betonar att projektledaren på köparens sida måste vara förnuftig och köra med rent spel, och hen får heller inte vara alltför envis.   – I avtalet antecknas det som be-ställs, men detaljerna kring beställning-en kan vara desto krångligare att bena ut. De bör dock tolkas med all rimlighet.    Till rent spel hör att man till det levererande företaget betalar alla tillägg som faller utanför avtalet. Detsamma gäller givetvis även omvänt: företaget måste vid behov vara flexibelt. Ett stort projekt är en uthållighetsgren De preliminära besluten beträffande upphandlingarna för högsjöbevaknings-fartyget Turva fattades år 2008 och det 43 RAJAMME VARTIJAT officiella projektbeslutet fattades året efter. Det var fråga om ett ovanligt stort projekt i vilket Holm var med direkt från början. Fartygets funktionsprofil plane-rades i samarbete med Finlands miljö-central och flera olika ministerier och konceptet tillsammans med skeppsbyg-garindustrin.    Leverantörerna och underleve-rantörerna fanns över hela världen. Ett otal komponenter tillverkades. Under projektet hölls hundratals förhandlingar och möten. Projektets framskridande rapporterades till den högsta ledningen. Projektet omfattade en ledningsgrupp, en projektgrupp och ett flertal arbets-grupper.    Enligt Holm är genomförandet av ett stort projekt att jämställa med en ut-hållighetsgren, där otåliga personer inte klarar sig. Planeringstiden är långdragen, byggandet tar tid, idrifttagningen tar sin tid och garantitiden är lång. Ändå var Turvas upphandlings- och tillverknings-hastighet jämfört med tillverkningen av motsvarande fartyg i toppklass på en global skala.    Projektledaren måste ha förmåga att upptäcka såväl små som stora pro-blem. Trots detta dyker det upp över-raskningar. Till exempel hade man i Turva lagt ett golvmönster åt fel håll.    Den största överraskningen var ändå att STX varv i Raumo, där Turva tillverkades, lades ned.   – Efter tillkännagivandet av infor-mationen om nedläggningen försvann nyckelpersonerna. Varvets projektchef klarade sig bra, även om hen hade en nästintill omöjlig situation framför sig. Produktutveckling i samarbete Att genomföra ett fartygsprojekt är inte tråkigt tjänstemannaarbete bakom ett skrivbord.   – Projektarbete är såväl färg- som händelserikt. Projektledaren måste från början acceptera att hen får springa efter leverantörens och tillverkarnas tidtabel-ler. Beställaren får inte bromsa upp pro-jektet.    Ett projekt lyckas ofta bättre ju ti-digare beställaren, leverantören och un-derleverantörerna kan börja samarbeta. Beställaren vet inte nödvändigtvis vilka möjligheter som står hen till buds. Och leverantören och underleverantören vet inte riktigt till vilket ändamål någon sak som beställaren önskat sig i praktiken kommer att användas. Produktutveck-ling är samarbete.   – Slutresultatet blir dåligt om be-ställaren inte vet vad hen vill ha och le-verantören inte vet vilka alternativ som finns på marknaden.   Gunnar Holm har ansvar för 4–8 projekt åt gången. Hur mycket de syssel-sätter honom beror på projektledarna. Om de sköter sina uppgifter som de ska, har han mindre att göra och vice versa.    För närvarande är ett intressant ex-perimentellt motorbåtsprojekt på gång. Båten håller som bäst på att byggas och den levereras till Gränsbevakningsvä-sendet i slutet av 2017. För närvarande pågår också en konkurrensutsättning om en serie 23 RIB-båtar. Utöver dessa pågår dessutom kompletterande upp-handlingar till Turva, som ska komplet-teras bland annat med utrustning, som ökar dykningarnas effektivitet.   Holm njuter av sitt arbete, i vilket han skapar påtagliga produkter med vil-kas hjälp folk kan utföra viktigt arbete. Projektet konkretiseras när fartyget dy-ker upp på stranden.    – När fartyget anlägger hamnen tänker jag att ”wow, så här blir det när man fyller i papper”, säger Gunnar Holm nöjt, men betonar att projektverksam-het inte är en enmansshow. Det är ett samarbete många experter emellan.


Rajamme_vartijat_1-17
To see the actual publication please follow the link above